Sven-Göran Eriksson: Svennis som IFK Göteborg alltid minns

Sven-Göran Eriksson, kallad Svennis, är den tränare som gav IFK Göteborg klubbens största triumf genom tiderna. Han föddes den 5 februari 1948 i Sunne socken i Värmland, och under sina fyra år vid rodret i Göteborg, 1979 till 1982, förvandlade han ett lag med svårigheter till en europeisk toppstyrka som vann UEFA-cupen, Allsvenskan och Svenska cupen samma säsong. Därifrån bar det vidare till Benfica, Roma och till slut det engelska landslaget, men det var i Göteborg karriären fick sitt genombrott. Eriksson avled den 26 augusti 2024, 76 år gammal.

Så spelade och tränade Sven Göran Eriksson i Degerfors

Innan han blev tränare spelade Eriksson själv som högerback, som högst i division 2 med KB Karlskoga. En knäskada tvingade honom att avsluta spelarkarriären 1975, och han utbildade sig till idrottslärare på GIH i Örebro. Vägen in i tränaryrket gick via Degerfors IF, där han först var assisterande tränare åt Tord Grip. När Grip 1977 blev assisterande förbundskapten för Sverige tog Eriksson över huvudansvaret och ledde Degerfors som ensam tränare 1977–1978, innan IFK Göteborg hörde av sig.

Genombrottet för Svennis: tränarkarriären tar fart i IFK Göteborg

Eriksson kom till IFK Göteborg 1979, engagerad av klubbledningen med Bo Johansson som assisterande tränare vid sin sida. Starten blev tuff. Resultaten uteblev och Eriksson fick under de första månaderna kämpa för att få laget att fungera enligt hans idéer om organisation och löpning utan boll, principer han senare skulle bli internationellt känd för.

Vändningen kom, och succén blev till slut total. Eriksson byggde ett lag som spelade disciplinerad, lagbunden fotboll och som klättrade från medelmåtta till Sveriges bästa. Änglarnas arv: tränarna som formade Blåvitt beskriver hur den erikssonska skolan satte sin prägel på klubben långt efter att han själv lämnat.

1982: Göran Eriksson och IFK Göteborg erövrar Europa

Säsongen 1981/82 blev den mest framgångsrika i IFK Göteborgs historia. Laget tog sig genom UEFA-cupens alla omgångar och stod till slut som segrare i finalen mot Hamburger SV, en bedrift som fortfarande räknas som svensk klubbfotbolls största merit genom tiderna. Samma kalenderår vann laget dessutom Allsvenskan och Svenska cupen, ett tredubbelt mästerskap som ingen svensk klubb tidigare hade presterat.

Truppen bar flera namn som senare blivit klubblegender. Torbjörn Nilsson var lagets stora anfallsstjärna, och Stig Fredriksson bar kaptensbindeln genom hela europaäventyret. För sina insatser tilldelades Eriksson 1982 TT:s idrottsledarpris, ett kvitto på att en 34-årig tränare från Sunne just hade satt Göteborg på den europeiska fotbollskartan. Han bekräftade samtidigt bedriften ytterligare genom att laget samma år lyfte Svenska cupen.

De kommande åren: Benfica, Roma och storklubbarna i Europa

Segern i UEFA-cupen öppnade dörren till en internationell karriär. Redan i slutet av juni 1982 flyttade Eriksson till portugisiska SL Benfica. Han ville egentligen ta med sig Torbjörn Nilsson från Göteborg, men anfallaren hade redan skrivit på för tyska Kaiserslautern. I stället värvade Eriksson Glenn Strömberg till Benfica i januari 1983, en flytt som gav både ligaguld och cupguld redan första säsongen samt en finalplats i UEFA-cupen samma vår.

Därifrån gick vägen till AS Roma, där Eriksson tog över efter Nils Liedholm inför säsongen 1984/85. Han vann den italienska cupen med klubben och var nära att erövra Serie A innan laget föll överraskande i ligaslutet. Karriären fortsatte sedan hos Fiorentina, en återkomst till Benfica, Sampdoria och Lazio, klubbar där han fortsatte samla ligatitlar och europeiska cuptriumfer under 1990-talet.

Förbundskapten på fyra kontinenter

År 2001 tog Eriksson över som förbundskapten för England, ett uppdrag han innehade 2001–2006 genom både VM 2002 och VM 2006. Han var därmed den förste utländska förbundskaptenen i den engelska fotbollens historia, och för sin gärning tilldelades han redan tidigt utmärkelsen Årets Svensk i Världen. Efter England följde en kort sejour som klubbtränare i Manchester City 2007–2008, innan han axlade rollen som förbundskapten för Mexiko 2008–2009 och sedan Elfenbenskusten, som han förde till VM 2010. Mellan säsongerna 2010–2011 var han samtidigt klubbtränare för Leicester City i engelska Championship.

Karriären fortsatte därefter i klubbar och landslag i Thailand, Förenade arabemiraten, Kina (Guangzhou R&F, Shanghai och Shenzhen FC) och Filippinerna. Sammanlagt var Eriksson verksam som tränare i tio olika länder, en spännvidd få kolleger i yrket kan matcha. 2013 gav han ut självbiografin “Svennis – min historia”, skriven tillsammans med journalisten Stefan Lövgren.

Sjukdomen, partnern Yaniseth och tanken på döden

I början av 2024 berättade Eriksson öppet att han var svårt sjuk i obotlig cancer. Under våren och sommaren som följde fick han, tillsammans med sin partner Yaniseth, ta emot hyllningar från sina gamla klubbar, däribland IFK Göteborg, Benfica, Sampdoria, Lazio och Degerfors, samt ett privat besök av David Beckham, som han tränat i landslaget. Som en sista hyllning fick han i mars 2024 vara med i tränarstaben när Liverpool, klubben han länge hade varit supporter av, spelade en välgörenhetsmatch mot Ajax på Anfield.

Svennis blev 76 år – så minns Blåvitt tränaren

Sven-Göran Eriksson avled på morgonen den 26 augusti 2024 i sitt hem på Björkefors herrgård utanför Sunne, i sviterna av sjukdomen. Han begravdes den 13 september samma år i Fryksände kyrka i Torsby, med bland andra David Beckham, Tord Grip och Kim Källström närvarande. Kvar står ett arv där Göteborgsåren 1979–1982 fortfarande beskrivs som grunden till allt som följde, och där Gamla Ullevi än i dag bär spåren av den europeiska storhetstid han var med och skapade.

Bild: Doha Stadium Plus Qatar / Wikimedia Commons, licens CC BY 2.0.